Time to move
Yes!
Har precis packat ihop allt mitt skit i mina två feta väskor som är stöttepelarna i mitt liv just nu när teven och soffa är sålda på hemmaplan(endast bilen och sängen finns kvar). Flyttar förmodligen in i lägenheten i kväll när Daniel kommer vid 8.15 pm. Det enda problemet är att varken han eller jag har något att vila våra trötta kroppar på. Eftersom det inte är så många som har bil här uppstår vissa problem vad det gäller logistiken om du exempelvis funderar på att investera i en säng eller bara en vanlig madrass. Men ska försöka lösa det innan träningen.
Var och träffade min academic advisor i morse för att få lite klarhet i vad jag ska läsa men blev väl inte så mycket rikare efter det mötet. Han tycker att jag ska komplettera min examen med lite kurser i public relations(PR) och communication och ta en minor inom det området på ett år medan jag är lite mer inne på entrepreneurship eller sports management, så han skulle maila någon på the business office för att undersöka möjligheterna att läsa det istället. Lyckligtvis är hela nästa vecka drop out/add week så då går det att hoppa av och lägga till kurser utan problem så det ska nog gå att styra upp något som passar Mr Lewton också.
Det är hela tiden ett jäkla kringflaxande och skickande hit och dit för de personer jag träffar är så insnöade på sitt område att de inte har en aning om vad som händer utanför deras expertområde, kan vara frustrerande ibland.
Annars hoppas jag på en lugn träning i eftermiddag för ljumsken eller snarare höftböjaren smärtar rätt ordentligt, även mellan träningarna. Misstänker att det är för att jag är lite klen i bukvägen eller så är det bara en överansträngning.
Men i morgon vid 9-hugget bär det av till massachusetts för en turnering. Kommer lira en match i morgon kl 4 pm sen nästan match dagen efter på lördagen kl 12 vid noon. Senare på lördagskvällen finns det väl förhoppningar om lite festligheter för då har mer eller mindre alla studenter anslutit till området och behöver spänna av lite. Detta under förutsättningen att vi får ledigt på söndagen annars får vi se.
Bilder kommer så fort jag har fixat en sladd eller minneskortsläsare, tror Andrew kanske hade en. Annars kommer de efterlängtade bilderna nästa vecka när allt är fixat och donat med lägenheten. Har ju som sagt vissa problem med logistiken här borta. Vad det gäller damer Svensson så finns det inte så många på skolan än. Är i princip bara vi och damlagen i fotbollen och volleyboll som är här just nu men uppdateringar kommer.
Ni får hålla till godo till nästa vecka när vi förmodligen har kommit hem efter turneringssegern med pokalen i högsta hugg och blivit hyllade längs Albanys gator:)(Fin tanke men svårare att genomföra kanske).
Nähe, lösning av logistikproblem väntar.
Er utsände - Johan Lewton
Pinsamt var ordet...
Mötte alltså ett gäng kenyaner igår som mer eller mindre kan liknas vid ett kompisgäng. De hade ingen riktig struktur i spelet men löpte en hel del. De hade en väldigt överviktig högerback som inte sprang många feet i onödan och framför honom som högerspringare hade de en tjej! Vi förlorade iaf med 1-0 och han som nätade var otroligt lik Usain Bolt, jag hade kameran i väskan men hade inte en tanke på att knäppa en bild, sorry kim:).
I denna match syntes det nog hur nertränade vi var för det var knappt någon som tog några löpningar, blev man av med bollen tog man inte hemjobbet och det såg allmänt okoncentrerat ut.
Igår tog vi dessutom lagbild och enkilda bilder med laget och jag misstänker starkt att kamerasnubben var gay. Anledningen till detta var att när han hade knäppt ett par bilder på mig så säger han: beauty, you are beautiful och detta sa han även till Justin som han nog tog 10 bilder på, vet inte om det är något inom den branschen men det var ingen rolig sekvens.
Coachen är dessutom inte blyg eller fin i kanten när det kommer till att ha åsikter och uttrycka sig. I en av pausen under lördagens match t. ex så säger att till min mittbackskollega Pat: Pat if you don't start talking I'm gonna stuck my foot so far up your ass that it's gonna come up out of your mouth! Ett litet ynkligt yes hördes då i klungan och alla förstod då att det är bäst att göra som man har blivit tillsagd. Men det kommer några sådana kommentarer under varje träningen så alla börjar vänja sig nu och det kommer även positiva kommentarer när man gör något bra så han försöker hålla balansen.
Vi såg dessutom lördagens match på film i förmiddags ist för träning och det var rätt intressant att se hur man rör sig och vilka bra respektive dåliga beslut man tar. Det var två killar i laget som är skadade för tillfället som filmade matchen och de visste nog inte att inspelningen var med ljud så under filmstunden kunde vi höra hur de kommenterade spelet och ett antal skratt bröt ut i salen. I en av perioden när jag och Pat skulle testa att lira markerande och libero eller sweeper and stopper som de kallar det här var det någon duell när jag som libero skulle göra Pats jobb och stoppa ett uppspel som Gavin(regissören av filmen och min blivande rumskamrat) säger att: I think it's better if Johan is playing stopper because he is a lof smarter than Pat och ett jäkla garv utbröt i salen och jag tänkte: vad fasiken gjorde jag för fel nu? För jag hörde bara mitt namn och alla började skratta så jag undrade vad som had hänt. Men när jag fråga Andrew så sa han att han gjorde narr av Pat så det är lugnt, var ju bra det:).
Just nu bor jag i Andrews dorm room innan hans rumskompisar anländer till helgen för jag blev utkastad från mitt rum igår. Ska iväg och ge hyresvärden lite deposit money senare idag så kan vi flytta in i lägenheten under morgondagen så måste styra upp lite grejer inför morgondagen. Till helgen ska vi dessutom till massachusetts för en turnering med övernattning så det ska bli skönt att komma iväg lite.
På återläsande,
Albanyexpressen
Inkilning!
Då var det då dags att behandla den uppmärksammade första lagfesten på american soil.
Som sagt, efter vår match i lördags gav coach oss ledigt på söndagen och jag såg då genast att mungiporna på de lite äldre spelarna drogs upp mot öronen.
Coachen påtalade flera gånger att gör inget dumt nu och sabba inte det förtroendet ni har fått för att ni har tränat hårt och får en dag ledigt.
Alla var vi väl lite nervösa när kvällen började närma sig för vi hade bara fått ett ungefärligt klockslag att gå efter då vi skulle infinna oss in några av grabbarnas lägenhet lite senare på kvällen så vi lugnade nerverna med några kylda budweiser innan. Vi försökte bjuda till lite också så vi hade köpt lite ponchos och jag passade också på att svarva till mustaschen lite.
När vi sedan kommer dit bjuds det på bira i de inte helt okända plastmuggarna från ett ölfat som vi nya har finansierat med lite insamlade pengar kvällen innan. Sen frågar de varför vi inte har köpt några blöjor, kondomer eller is.
Ett gemensamt: SHIT hörs då och det är bara att traska ner till snabbköpet och inhandlade de efterfrågade varorna.
När vi väl kommer upp undrar de varför vi har köpt stl small i blöjorna men vi har väl inget bra svar utan det är bara att ta på sig de något tajta blöjorna och jag kan försäkra er om att de täckte inte mycket med än det mänskliga straffområdet på oss killar. Så det var den dresscoden som gällde för kvällen.
Sen skulle vi nya ge oss på att försöka sänka en billig 1-liters whisky på under 13 minuter. Vi var väl max 7 som startade men 2 fick be om papperskorgen ganska tidigt sen hoppade några äldre in under tiden så den var väl mer eller mindre slut när sanden hade runnit ner i timglaset.(på tal om det, finns det något timglas som faktiskt varar i en timme?)
Efter det var det upp på övervåning för att raka huvudet och de andra nya, unga grabbarna satte sig där lite fint och lät sina egenutnämnda frisör få skulptera fritt på hjässan någon minut sen var det dags för nästa. Jag tänkte direkt att huvudet rör ni inte så jag har numera ett polkagrisliknande högerben, en fin linje över hela bröstet och stjärten fick sig dessutom en omgång den också av rakapparaten.
Sen så skulle det boxas uppe på vinden med en amerikansk fotbollshjälm och boxningshandskar. 1 mot 1 var det som gällde under en minut men det övergick senare till att bli lite ultimate fightingeller MMA när handskarna plockades av och hjälmarna lades år sidan. Är väl inte något big fan av att slås med någon i laget så jag höll till på åskådarplats hela tiden. Efter detta skulle alla få sig en var sin "klapp" av ett pingisrack över rumpan och Patrik, vår svenske målis ville ju självklart ta tillfället i akt att ge igen för alla mål jag har gjort på honom under träningarna så han smällde till som om det vore hans livsuppgift och racket gick i två delar och jag tror fortfarande inte at min röv har återfått sin natuliga färg. Bör tilläggas att jag fick behålla handtaget som souvenir så det finns numera i min ägo.
Sen skulle alla samlas nere på bakgården, uppradade och vända med ryggen mot ingången. Jag lyckades snegla lite över axeln och ser då Rob komma ut med en av de största konservburkarna jag sett i hela mitt liv, innehållande chokladpudding. Vi blev därefter lite snyggt insmetade och såg inte direkt ut som några svärmorsdrömmar när vi stod där i grannskapet och såg ut som riktiga skitgrisar.
Efter detta var alla så pass slitna så kondomerna glömdes bort och jag vet fortfarande inte vad de skulle användas till och isen kylde öltunnan för resten av kvällen med bravur. När vi skulle tvätta bort all choklad slocknade Max i badkaret, Sean tappade sina linser och såg ut som en blind uteliggare när han gick där och letade efter dem skitig som aldrig förr och Giancarlo gick och försökte få ut det sista ur whiskyn fast att vi hade förklarat at den tog slut för ett bra tag sedan.
När vi sedan kommer hem ligger Sean i sitt rum butt naked och vi går in och frågar om han har pissat ner sig men han kontrar snabbt med att: No, it's just wet", men enligt den tekniska bevisningen var det urin så den kom han inte undan med. Han såg dessutom förjävlig ut i huvudet efter klippningen så det kan inte ha varit lätt att heta Sean Foley dagen efter när en familjemiddag stod på programmet som det faktiskt gjorde:).
Annars rullar vardagen på här på Saint Rose och det ser dessutom med största sannolikhet ut som att jag flyttar från skolan på torsdag. Flyttar då in i en 4:a tillsammans med Gavin(en amerikan i laget), Joe(en engelsman som lirade i laget förra året men som har förlorat sitt tillstånd eller vad man ska säga, det är bara tillåtet att spela collegefotboll i 4 år max och han börjar sitt 5:e år nu) och sen Daniel(den tredje svensken i laget som kommer från Laholm nu på torsdag). Vi var och kollade på lägenheten förra veckan och skrev på papperena i går så om inget oförutsätt händer flyttar vi in nu i dagarna två.
Ser dessutom ut att bli lite strul med mina studier eller i alla fall inte som jag hade tänkt mig. Hade planer på att läsa mitt magisterår här eller eventuellt ta en kandidatexamen till men så verkar det inte bli. Enligt NCAA(ligan vi lirar i) ges inga stipendier ut till studenter på magisternivå och att läsa en kandidat till i något närliggande ämne, i mitt fall marknadsföring, är inte möjligt då det fortfarande går under huvudämnet business.
Var och träffade min academic advisor i förmiddags och vi ska försöka styra upp det på något sätt genom att kanske läsa lite kurser som kan spetsa till min redan befintliga examen eller liknande. Hoppas på att några frågetecken kan bli uträtade under morgondagen.
Har samling om 45 minuter och matchen börjar vid 18.00. Möter då ett gäng kenyaner som vår lagledare (en riktigt skön snubbe som har lirat i kenyanska landslaget) har samlat ihop. Hoppas på en skön seger som kanske firas med lite rom och cola efter:)
So long guys.
Puss
Första tiden i USA
Annars?
Efter att ha tagit flyget upp till vår kära huvudstad förra måndagen var det dags att gå upp utomjordiskt tidigt tisdag morgon, närmare bestämt 03.45. Sen ut till Arlanda och styra upp med biljetter, gömma eventuella vapen, kolla alla falska och snyggt stämplade papper coh sen checka in. Planet lyfter planenligt vi 06.40 och efter några timmar är jag på Charles de Gaulle nere i Paris för lite mellanlandning. Hade bara 70 minuer till mitt förfogande för att byta gate så det var bara till att ta löpet. Så likt en jude på flykt sprang jag mellan passkontroller, informationsbås, försäljare, barnfamiljer och anat löst folk. Med 10 minuter kvar till avgång ser jag då gaten som ska ta mig till New York. Planet blev dock 30 minuter försenat så det va skönt att varva ner lite. Flygresan gick smärtfritt och efter ungefär 8 timmar över atlanten var jag framme i the big apple. Tog då en taxi från JFK in till city för att ta tåget de 22 milen från Penn Station norrut till Albany.
Vid 9 pm lika tid och efter ungefär 22 timmar på resande fot var jag då på plats i Albany sent på kvällen den 18:e augusti.
Patrik, vår svenske målvakt och Gavin, en amerikan som är knäskadad för tillfället kom och hämtade upp mig på tågstationen. Efter ett besök på Subway var det äntligen dags för lite välbehövlig vila för min del så de släppte av mig på skolan och jag däckade mer eler mindre omgående.
Morgonen efter kom Patrik och hämtade upp mig för lite rundvandring på campus och besök hos sjukgymnasten, Ann Wilkening(en trevlig gammal dam som har hand om alla internationals) för lite boende och finansieringsfrågor och sen fixande vi även lite ID-handlingar.
Innan varje träning möts alla upp nere hos sjukgymnasten för att ta hand om alla skador, bada isbad, få lite elektricitet genom låren eller vad som behöver göras.
När möjligheten till den här typen av service finns är nog de flesta mer skadade än vad de egentligen är så det är är rätt komiskt att sitta där och titta när alla ska tejpa fötter, lägga is på låren, ha massage, stick hål på blåsor och så vidare men det finns två heltidsanställda till vårt förfogande så något ska de väl ha att göra.
Vid kl. 11 am var det då dags för den för den första träningen och det var en tryckande hetta jag möttes av plus att luftfuktigheten måste varit så nära 100% det går att komma utan att det börjar regna. Träningen började med 25 minuters löpning runt planen med lite styrka efter varje varv. Efter det var det dags för lite smålagsspel och jag får väl villigt erkänna att den nye svensken inte gjorde något särskilt repektingivande intryck men tidsskillnaden och värmen gjorde sig allt för påminnt.
Eftermiddagsträningen ägnades åt ännu mera smålagsspel och coachen verkar ha en förkärlek för just smålagsspel för han har alltid med sig ett par stycken mål som ser ut som hockeymål och han har dem i stora påsar som han bara vecklar ut och sen är det bara att börja spela.
Vet inte om det gäller USA i största allmänheten eller om det bara är den här coachen men han gillar fysiskt spel en hel del. Det är många som försöker slå långa svep och fina passningar men när de sätts under press och inte får den tiden de är vana vid eller åker på en sen tackling går det inte särskilt bra.
Vi körde t.ex en övning i mittcirkeln med åtta av de ovannämnda småmålen och sen 1 mot 1 inne i mittcirkel sen kommer det ett inspel från någon utanför mittcirkeln sen skulle den som först fick kontroll på bollen göra mål i något av målen. Jag var väl rätt så skoningslös och "köttade" på rätt rejält det verkade coachen gilla, "now I know were we gonna use that swede" sa han under spelets gång.
Efter det första dygnet gick det bättre och bättre jag har ställt om tidsmässigt men inte matmässigt. Så här långt har det bara blivit, bagels, hamburgare, donuts, muffins, pizza och chicken wings med ett undantag och det var en fish and chipstallrik för någon dag sedan. Det har dessutom inte blivit ett enda glas mjölk än!
I laget är det nästan uteslutande amerikaner förutom jag, Patrik, en ukrainare, en irländare och en svensk kille till som kommer på tisdag eller onsdag.
Klassen på spelarna är rätt så varierande, vi har några som skulle gå in i vår elva där hemma men samtidigt några som inte skulle få många minuter på en säsong. Patrik är dessuotm ensam målvakt så ni kan ju tänka er hur kul det är att lira tvåmål på träningarna.
Har fått intrycket av att coachen fokuserar mycket på försvarsspelet i år jämfört med tidigare år, han snackar hela tiden om att de släppte in 36 mål förra året och att det måste ner till 24 eller lägre. Det är nog lite därför jag och Daniel, svensken som kommer nu till veckan, har kommit hit för han är (också) back. Notera parentesen, för jag vet inte riktigt var han vill ha mig än. Har lirat både mittback och innermitt på träningarna så vi få se.
Anyway, I går lördag var det då dags att göra debut. Plattsburgh, som lirar i en division under oss i NCAA div. 3 stod för motståndet i denna träningsmatch. Efter nästan 3 timmar i buss norrut var vi då på plats och vi möts av en fin och modern anläggning och det visar sig att de har en konstgräsplan vi ska lira på.
Jag startade matchen som mittback med en annan freshman som heter Pat, en 18-åring från New Hampshire som är kraftfull och en bra duellspelare men som kanske inte alltid har rätt adress på bollarna så vi kompletterade varandra rätt bra för jag har nog en lite bättre passningsfot än honom.
Vi spelade 3 gånger 30 min och efter den första perioden låg vi under med 3-0 så det såg inte särskilt bra ut. 2 av målen var långa inlägg som landade på bortre stolpen men vår högerytter tog inte riktigt hemjobbet så den gubben stod helt fri och behövde bara sätta foten till två gånger om. Det tredje målet var en duell på en hörna mellan mig och en av deras spelare där bollen går nästan rakt upp i luften och vår målvakt skriker att han har den men han kommer inte riktigt upp så en av deras lirare lyckas knoppa in den. Ett typiskt Kennet Andersson-mål från VM -94.
I den andra perioden gör vi både 3-1 och 3-2 innan domaren blåser av den perioden och det känns som vi har fått igång liret lite bättre med tanke på att vi bara har lirat på långhåriga planer innan så börjar vi anpassa oss lite och lär oss att bollen rullar lite fortare på konstgräset. Den sista perioden slutar målös trots att vi har ett friläge med mindre än minuten kvar då Brian Skipper, en annan freshman, kommer helt ren men missar dragningen och bollen går till inspark. När det var kanske 10-12 minuter kvar blev jag utbytt, in en nickduell skallade jag ihop med en av deras forwards och blev liggande med en bula så det var lika bra att ta ut mig där.
Domaren blåser senare av matchen och en sur förlust tänker vi men vår coach har dealat till sig en 15 minutare till. Han säger då till mig att: "Johan, you are playing center mid" Yes tänker jag då och gör vågen innombords.
Vi kvitterar till 3-3 i den första minuten av de sista kvarvarande 15 minuterna och jag tror jag har andraassist på det målet så det var en skön känsla.
Coachen var inte alls nöjd med den första perioden, helt förståeligt, men han ger oss ändå söndagen ledigt så på lördagskvällen blev det lite inkilning för oss som var nya. Tänkte skriva ett lite längre inlägg om det lite senare för jag måste dra iväg och tvätta.
Idag är alltå första dagen som jag är helt ledig sen jag kom över och det känns riktigt skönt att få vila kroppen lite. Hade lite känningar i ljumskarna när jag kom hit så vilan är mer än välkommen.
Nähe, tvättning av lite kläder som sagt.
Tvättintendent Johan Lewton at your service.
Ha det gott där hemma på ön.
Best regards,
Johan Lewton
